Det känns som att tiden jagar mig. Som att den snart kommer ifatt och kör över mig som en ångvält.

Fullkomligt missanpassad och felplacerad.
Det här är fel. Fel plats på absolut fel tidpunkt. Vara duktig och planerande. Nej, tack.
Olycka. Nej olycklig. De där o:en ska inte vara där. Bort, bort, bort. och jag vill bort med dem. Det är så det känns trots att det egentligen borde kännas tvärtom.
Tårar som tränger, som bara vill ut. Stirra ned på fötternas trygghet. Det här är fel. De här fyra orden maler i mitt huvud. Jag har valt fel. Och nu är det försent att ändra sig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0